Jag inte vad jag ska säga längre. Känns som om allt ibland bara går neråt. Jag är superglad att julen närmar sig, men det gör också ont. Du är inte med oss under julen, jag får inte köpa julklappar till dig och se dig öppna dom!
Förstår du inte att jag behöver dig? Kan du inte se hur jäkla ledsen jag är? Hur mycket jag saknar dig?
Förstår du hur jobbigt det var att se dig ta andetag för andetag och praktiskt taget vänta tills du bara gav upp? Förstår du inte hur mycket jag behöver dig? Förstår du inte, att det är dig jag såg upp till, du var min hjälte! Förstår du inte det?
Förstår du hur jobbigt det var på din begravning när allt kom in i huvudet att jag absolut ALDRIG kommer få träffa dig igen? Förstår du det?
Fattar du inte att allt går åt helvete utan dig! Allt känns meningslöst när en så otroligt fin och underbar människa som du ska gå till spillo!
Älskade farfar, hör du mig? Ser du min ångest, känner du mina tårar, känner du min smärta? Känner du likadant?
GE MIG NÅGRA SVAR!!
"Live your life as you were a free bird, nothing can catch you and nothing should hold you down! Spread your wings and fly away!"
tisdag 29 november 2011
lördag 26 november 2011
Snart första advent....
"Jag vet att du sover, känner värmen från din hud!
Bara lukten gör mig svag, men jag, vågar inte väcka dig nu!"
Imorgon är det första advent, helt otroligt vad tiden går. Tyvärr så är inte du med och firar jul med oss i år. Vilket gör ont i hjärtat att veta!
Det blir ingen kexchoklad till dig iår i julklapp, och ingen farfar som lyser upp i ögonen när han öppnar sina julklappar! Ingen farfar som lever för sin familj, ingen farfar som är så kramgo, ingen farfar överhuvudtaget!
Som tur är jobbar jag halva hela julhelgen, så kanske inte märker av det så mycket. Äsch hur dum är jag? Jag märker ju av det redan nu! Älskade farfar, vart är du just nu? Vad gör du? Hur mår du? När kommer du och hälsar på?
Så många frågor men inga som helst svar!
Snart ska vi åka iväg och hälsa på dig, sen hämta upp bror och åka iväg till Tranås för att fira mormor som fyllde år i måndags :)
Älskar dig farfar, <3
Bara lukten gör mig svag, men jag, vågar inte väcka dig nu!"
Imorgon är det första advent, helt otroligt vad tiden går. Tyvärr så är inte du med och firar jul med oss i år. Vilket gör ont i hjärtat att veta!
Det blir ingen kexchoklad till dig iår i julklapp, och ingen farfar som lyser upp i ögonen när han öppnar sina julklappar! Ingen farfar som lever för sin familj, ingen farfar som är så kramgo, ingen farfar överhuvudtaget!
Som tur är jobbar jag halva hela julhelgen, så kanske inte märker av det så mycket. Äsch hur dum är jag? Jag märker ju av det redan nu! Älskade farfar, vart är du just nu? Vad gör du? Hur mår du? När kommer du och hälsar på?
Så många frågor men inga som helst svar!
Snart ska vi åka iväg och hälsa på dig, sen hämta upp bror och åka iväg till Tranås för att fira mormor som fyllde år i måndags :)
Älskar dig farfar, <3
fredag 25 november 2011
Biljetterna löste sig rätt så bra!
Idag är det en rätt bra dag, dock lite tråkig på ett sätt. Var hos farfar idag så det var lite jobbigt. För övrigt en fin stund vid graven med tända ljus och lite tjöt.
Annars idag, kom ju lönen! Alltid lika jävla roligt! Fixade hem hårfärg som sitter i håret nu och kör en kamp mot den förbannade utväxten, samt den gula färgen som fanns kvar! Annars blev det nytt puder, en ny parfym "Paris Hiltons Fairy Dust"
Luktade helt gudomligt!
Lite julpynt och ljusstakar kom med hem också, mys!
Biljetterna för bussen till Göteborg är nu bokat! :D Så jävla taggad! <3
Annars idag, kom ju lönen! Alltid lika jävla roligt! Fixade hem hårfärg som sitter i håret nu och kör en kamp mot den förbannade utväxten, samt den gula färgen som fanns kvar! Annars blev det nytt puder, en ny parfym "Paris Hiltons Fairy Dust"
Luktade helt gudomligt!
Lite julpynt och ljusstakar kom med hem också, mys!
Biljetterna för bussen till Göteborg är nu bokat! :D Så jävla taggad! <3
fredag 18 november 2011
Jag har insett en jävligt jobbig sanning om mig själv. Om alla ungdomar egentligen och alla barn. Som barn/tonåring så ser man inte personer som individer. Man ser mamma som en mamma, en person som finns hemma och ser till att det finns mat på bordet och pussar bort smärtan när man slagit sig.
Man ser pappa som en pappa, mannen i hushållet som jobbar och kommer hem på kvällen när middagen är serverad. En person som gärna leker med en med leksakerna man har senare.
Man ser inte personer som de individer dom är och jag har insett att jag såg nog aldrig dig som en riktigt individ, farfar.
På begravningen fick jag veta så många saker om dig, som jag aldrig hört talas om innan. Hur du gick på missionen, hur du studerade osv, hur du hjälptes åt med andra att bygga upp Mormonskyrkan, att du var så älskad av folket. Hur viktig du var som person, inte bara för mig utan för otroligt många. Hur du gav till folk och var själv utan. Jag visste aldrig dessa saker och jag blir så ledsen över detta.
Jag önskar jag kunde vrida tillbaka tiden och verkligen lära känna dig, för den du var. Att få veta mer om den fantastiska man du var och alltid kommer att vara. För mig är du inte längre bara min farfar! Du är min stjärna i himlen, du är min hjälte. Du har visat mig nu att det finns goda människor, och att du inte var den enda! Jag har äntligen fått se den sanna sidan av Kurt Schelin!
Det gör ont i mig att du är borta. Att du inte kommer få se mig när jag är havande med ditt barnbarnsbarn, eller få se dom växa upp! Jag ska lära mina barn att ta vara mer på sina far och morföräldrar, låta dom lyssna på deras livs berättelser, för det kommer dom ha med sig i all evighet!
Förlåt mig farfar, att jag inte tog mig tiden att lära känna dig bättre. Men ska jag göra allt jag kan för att lära känna ditt namn bättre, från och med nu!
Vila i frid!
Man ser pappa som en pappa, mannen i hushållet som jobbar och kommer hem på kvällen när middagen är serverad. En person som gärna leker med en med leksakerna man har senare.
Man ser inte personer som de individer dom är och jag har insett att jag såg nog aldrig dig som en riktigt individ, farfar.
På begravningen fick jag veta så många saker om dig, som jag aldrig hört talas om innan. Hur du gick på missionen, hur du studerade osv, hur du hjälptes åt med andra att bygga upp Mormonskyrkan, att du var så älskad av folket. Hur viktig du var som person, inte bara för mig utan för otroligt många. Hur du gav till folk och var själv utan. Jag visste aldrig dessa saker och jag blir så ledsen över detta.
Jag önskar jag kunde vrida tillbaka tiden och verkligen lära känna dig, för den du var. Att få veta mer om den fantastiska man du var och alltid kommer att vara. För mig är du inte längre bara min farfar! Du är min stjärna i himlen, du är min hjälte. Du har visat mig nu att det finns goda människor, och att du inte var den enda! Jag har äntligen fått se den sanna sidan av Kurt Schelin!
Det gör ont i mig att du är borta. Att du inte kommer få se mig när jag är havande med ditt barnbarnsbarn, eller få se dom växa upp! Jag ska lära mina barn att ta vara mer på sina far och morföräldrar, låta dom lyssna på deras livs berättelser, för det kommer dom ha med sig i all evighet!
Förlåt mig farfar, att jag inte tog mig tiden att lära känna dig bättre. Men ska jag göra allt jag kan för att lära känna ditt namn bättre, från och med nu!
Vila i frid!
torsdag 10 november 2011
Kom tillbaks?
Idag är det 3 veckor sen du lämnade oss. Och tro mig när jag säger att, det gör lika ont än. Vissa dagar när jag har fullt upp, tänker jag ibland inte ens på dig. Och det får mig att må dåligt, jag känner mig självisk på nåt sätt.
Tårarna rinner nerför kinden än ska du veta. Jag trodde allt skulle bli lättare då begravningen var avslutad. Som om allt skulle bli helt som vanligt, men det blir det aldrig. Saknaden gör lika ont idag, som för 3 veckor sen!
Skillnaden är väl, att jag inte gråter 24/7 som jag gjorde innan. Men så fort jag kommer hem, så väller känslorna fram.
Det kommer bli första julen utan dig och det kommer svida rejält i hjärtat. Ingen som ser så lycklig ut när han ser julmaten, ingen som blir lika glad för julklapparna han får, som du brukade bli! Ingen gosig farfar att krama om och önska god jul till! Orättvist är livet ska jag säga dig. Orättvist är det att du bara gick! Jag är inte arg på dig farfar, bara otroligt ledsen! Hade du inte kunnat bli frisk från din demens utan att lämna oss?
Jag önskar bara jag visste om du kände av att jag satt hos dig. Den natten du gick över till andra sidan. Om du ens, visste att jag var där?
Ge mig ett svar, ge mig ett tecken! Ge mig vad som helst...ge mig dig tillbaka!
Tårarna rinner nerför kinden än ska du veta. Jag trodde allt skulle bli lättare då begravningen var avslutad. Som om allt skulle bli helt som vanligt, men det blir det aldrig. Saknaden gör lika ont idag, som för 3 veckor sen!
Skillnaden är väl, att jag inte gråter 24/7 som jag gjorde innan. Men så fort jag kommer hem, så väller känslorna fram.
Det kommer bli första julen utan dig och det kommer svida rejält i hjärtat. Ingen som ser så lycklig ut när han ser julmaten, ingen som blir lika glad för julklapparna han får, som du brukade bli! Ingen gosig farfar att krama om och önska god jul till! Orättvist är livet ska jag säga dig. Orättvist är det att du bara gick! Jag är inte arg på dig farfar, bara otroligt ledsen! Hade du inte kunnat bli frisk från din demens utan att lämna oss?
Jag önskar bara jag visste om du kände av att jag satt hos dig. Den natten du gick över till andra sidan. Om du ens, visste att jag var där?
Ge mig ett svar, ge mig ett tecken! Ge mig vad som helst...ge mig dig tillbaka!
tisdag 8 november 2011
8 november
Jaha då vart det apt möte idag igen, känns som om vi har det en gång i veckan trots att det är var 3:e vecka! Helt sjukt så tiden går!
Mötet var iaf helt okej idag, jag hade med mig fika till alla, dvs en chokladkaka som min apt grupp satt och smaskade på innan de andra 2 grupperna kom, så de fick ta vad som blev över! Hah! Men populär vart den allt!
Ikväll blir det att fixa med Malins cv då hon ska söka timvikarie jobb hos oss! Hoppas det går bra iaf :)
Nähä nu ska jag nog försöka fixa lite matlådor faktiskt! :)
Byebye!
Mötet var iaf helt okej idag, jag hade med mig fika till alla, dvs en chokladkaka som min apt grupp satt och smaskade på innan de andra 2 grupperna kom, så de fick ta vad som blev över! Hah! Men populär vart den allt!
Ikväll blir det att fixa med Malins cv då hon ska söka timvikarie jobb hos oss! Hoppas det går bra iaf :)
Nähä nu ska jag nog försöka fixa lite matlådor faktiskt! :)
Byebye!
måndag 7 november 2011
7 november!!!
Ja, dagen skulle ha börjat med ett träningspass men började med en sovmorgon istället, vilket var välbehövligt! Jag skippade frukosten då jag vaknade så sent, satte mig lite framför tv:n och påbörjade sen min lunch , lax med lite potatismos, beasås och broccoli! Mumsigt minsann!
Efter detta , vid 12.30 ungefär blev det bussen till gymmet , och det kändes i kroppen att den inte varit igång på ett tag , men jag fullföljde det!
Efter gymmet blev det att åka till a6 och umgås med Mimmi och Albin , och när Johanna väl kom så var jag tvungen att åka hem :(
Saknat dom små busfröna!
Nu ska jag iväg och fixa hem lite grejer man kan ha till mellanmål osv samt fixa så jag kan ha med mig lite fika imorgon till apt mötet :)
Tuudeeels!
Efter detta , vid 12.30 ungefär blev det bussen till gymmet , och det kändes i kroppen att den inte varit igång på ett tag , men jag fullföljde det!
Efter gymmet blev det att åka till a6 och umgås med Mimmi och Albin , och när Johanna väl kom så var jag tvungen att åka hem :(
Saknat dom små busfröna!
Nu ska jag iväg och fixa hem lite grejer man kan ha till mellanmål osv samt fixa så jag kan ha med mig lite fika imorgon till apt mötet :)
Tuudeeels!
onsdag 2 november 2011
Ett nytt mål för ett nytt liv!
Varje dag börjar bli lättare, men saknaden gör fortfarande ont. Jobbet går bra, vardagen i sig går bra.
Jag ska imorgon börja min träning igen.
Jag har ett mål, jag skall nå detta mål! Jag vet det och jag känner det.
Det får ta den tid det tar, men jag skall nå mitt jävla mål! En gång för alla!!
Med lite stöd och lite en push i röva så ska det gå!
Nu gäller det, är ni med mig?
Jag ska imorgon börja min träning igen.
Jag har ett mål, jag skall nå detta mål! Jag vet det och jag känner det.
Det får ta den tid det tar, men jag skall nå mitt jävla mål! En gång för alla!!
Med lite stöd och lite en push i röva så ska det gå!
Nu gäller det, är ni med mig?