Det är inte ofta som jag säger vad jag tycker och tänker till folk. Har sedan ung ålder lärt mig att tiga, för andra har det svårare. Nej, detta var självklart inget mina föräldrar lärde mig eller så, men har alltid varit tyst istället för att säga vad jag känner. Det är inte så ofta jag får saker jag vill ha sagt, sagt heller då folk inte alltid lyssnar eller tar det man säger seriöst. Många gånger så skrattar de bort det och så var allt som vanligt igen.

Om man själv "skrattar" bort något som någon annan säger, så får man ett helvete framför sig. Man får kanske ibland höra glåpord, eller så blir man kallade för saker man ibland inte förstår varför personen kallar en för det.
Men konstigt nog, verkar personen må bättre efter sitt lilla utbrott och man själv känner sig som 5 cm lång. Det som gör mig allra mest arg, är när folk lovar saker som de inte borde. Lovar saker som man vet att de aldrig kommer kunna ta tillbaka eller hålla. Det är vi ganska bra på här i Sverige, lova saker vi inte kan hålla.

Jag har själv gjort och jag tror nog att ni där ute nångång har gjort det. Det är som om, man lugnar folk genom att lova detta, och lova det. Men när vi väl inte håller det, så ska vi helt plötsligt börja att bortförklara oss till varför det blev som det blev och så blir man förlåten. Och så går det en vecka, så händer samma sak igen? Vad är det för fel på oss som aldrig kan säga; "Jag ska försöka fixa det" istället för; "Jag lovar att fixa det".
Detsamma gäller folk säger att de finns där men aldrig riktigt, verkar bry sig om omvärlden. "Ja okej, du kanske hade en träff med en annan men du har ändå inte hört av dig sen vi slutade skolan?!"

Blir ledsen ibland när jag tänker på vilka löften vi ger varandra, hur många gånger man SJÄLV har svikit någon.
De gånger man kanske sårat någon. Jag tycker vi alla borde ta lärdom av detta. Aldrig lova saker man vet att man inte kan hålla. Eller inte lova saker man inte är 100% om det går. Lova aldrig någon att du ska älska han eller hon föralltid. När det visar sig att ni går skilda vägar så gör det bara ont. Det svider, för man minns löftet så väl. Jag kommer ta lärdom av dessa tankar och försöka tänka framåt, inte bakåt. Jag ska försöka få tid för mina vänner, men då gäller det att de har tid för mig. Allt måste ske på 2 vägar.

/C.schelin.