Saknaden gör ont!

 

Dacke och Bamse! <3

Det är helt otroligt hur mycket man kan sakna någon. Hur tårarna bara rinner, även om alla andra tror att man kommit över det totalt?! Det är en stor omständighet att bara "glömma" bort att man aldrig kommer få se den individen, när man sett individen i 14 år. Att komma hem till det hem där han funnits i nästan 4 år och helt plötsligt är borta, som om han aldrig existerat?

När jag och min pojkvän åkte hem till Tranås veckan efter Dacke hade gått bort, så var det så tyst. Inget tassande överallt, ingen man blev irriterad på som sprang efter en hela tiden, och då menar jag HELA tiden. Ingen som bara valde att lägga sig framför fötterna på en, så man höll på att slå ihjäl sig för man inte sett honom lägga sig framför en. Ingen som tittar med bedjande ögon när han behöver gå ut. Allt är bara så tyst. En så hemsk känsla att inte ens få höra hans tassande längre.

Inga ord kan beskriva hur mycket jag saknar er två. Ni var två riktigt fina hundar. Bamse, jag minns än idag alla gånger du rymde iväg för hopp om lite äventyr! Och äventyr fick du vara med om! Du fick ju åka polisbil hem och gud så stolt du var när du kom i polisbilen hem! Och som du älskade köttbullar, helt otroligt hur många du kunde äta men ändå må tillräckligt bra! Tyvärr som barn förstår man inte att du nångång skulle försvinna bland alla änglar! Man tar tyvärr inte vara på tiden man hade med dig och jag ångrar det så otroligt nu! Men jag saknar dig, det ska du veta. Dig och din lena päls och sättet du alltid kramade tillbaka en när man kramade dig. En riktigt teddybjörn var du!

Dacke du underbara lilla skit! Jag minns än idag när du blev så sjuk, när du inte åt något men bara spydde. Som tur var så blev du bättre, hade aldrig klarat av Bamses bortgång om du försvann också! Du var en tapper vän som fanns där när tiden var som svårast med Bamse, det var även svårt för dig! Men du visade ändå din bästa sida för oss och fick oss alla att må bättre. Samma sak gällde dig, man tog aldrig vara på tiden man hade med dig och det ångrar jag också. Du var en så fin hund! Nu är ni tillsammans igen för evigheters evighet! Jag älskar er båda så otroligt mycket! Jag tänker på er varje dag och tårarna rinner ständigt när tankarna över er kommer.

"Don't be any strangers! " , utan kom o hälsa på oss!
Vi saknar er båda så otroligt, älskar er!
Er tillgivna lillmatte, Lina!