onsdag 14 december 2011

14 december...

Med sorg vi saknar - med glädje vi minns!

Sanna ord, med egentligen stor betydelse.
Dock så har inte glädjen funnit sig när jag minns dig.
Jag ser dig fortfarande i sjukhussängen, och jag har nu
accepterat att det kommer vara så ett tag framåt.

Bilden av din grav smyger sig snabbt förbi näthinnan ibland.
Det känns alltid lika fel att läsa ditt namn på korset.
Det är inte min farfar som ska ligga där, förstår du inte det?
Du skulle ju se mig gifta mig, du skulle få leka med dina barnbarnsbarn!

Älskade farfar, förstår du inte hur saknad du är?
Jag tror inte det. Du kanske anar men du förstår nog inte överhuvudtaget
hur mycket jag saknar dig. Om ändå alla tårar hade kunnat få dig tillbaka.
Du kan ju snart paddla kanot av den flod tårar jag gråtit.

Med sorg vi saknar - med glädje vi minns!
Vila i frid farfar, även om du egentligen skulle vara här.
Jag älskar dig, alltid! <3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar