Älskade vänner . Le!

Tankar snurrar runt i mitt huvud konstant.
Och det är dags för mig att skriva av mig till er läsare och vänner.

Berätta för mig hur ni mår!
Jag vill veta allt, jag vill veta vad som händer i era liv och hur ni känner för er själva.
Har ni respekt för er själva och har ni en god självkänsla?
Finns det någon i eran närhet som hela tiden verkar vilja trycka ner er till deras dåliga självkänsla och verkar vilja ta eran självbestämmande ifrån er?  Mina kära vänner idag ska jag skriva om självrespekt och om hur vi alla duger som vi gör.

Jag har många vänner som plågas av dåligt självförtroende och dålig självkänsla, som dagligen går runt och tror att de inte duger som de gör av olika anledningar. Det kan vara allt ifrån utseendet till att de tänker som de gör. Jag själv krigar för att få min självkänsla och jag kan säga att bara på 3 månader har den ökat så otroligt mycket. Och det är tack vare mina vänner och en speciell person.

Jag har så länge jag kan minnas kämpat med dåligt självförtroende, mycket har berott på mobbning i skolan, sjukt dåliga förhållanden (och ja, de flesta av mina förhållanden har varit åt helvete) och vänner som svikit en gång på gång. Självklart att förtroendet till en själv tar sig en törn.
Men älskade vänner, vi duger precis som vi gör.
Vi gör ALLA misstag och vi lär oss av dem. Vi älskar någon kanske i flera år och vi kan hitta någon annan att älska under tiden och tvivla på det man har, ibland är inte det man har rätt för en.
Ja, vi kommer såra folk och vi kommer bli sårade så länge vi lever. Ibland måste vi ta risker för att inse att oavsett vad som händer, så går ju fan livet vidare.
Ibland måste man ta en risk som säger att du kan bli riktigt jävla sårad, en risk som säger att det kan gå rakt åt helvete eller bli så in i helvetes bra, men ändå ha kunskapen om att livet går inte under.

I 3 månaders tid har jag ändrat min syn på mig själv. Jag har insett att jag är fin som jag är, jag är unik precis som jag är. Folk omkring mig uppskattar mig för den jag är och för allt jag gör.
Något jag inte respekterar, är folk som på ett eller annat sätt trycker ner andra människor. Jag har ingen förståelse eller respekt för dessa människor. Att få någon att se ner på sig SJÄLV för att man själv mår dåligt, det är det lägsta man kan göra.
Jag försöker alltid hylla mina vänner och de människor jag älskar, varför bara peka ut fel och brister hos en människa när det finns så jävla mycket bra saker med alla människor?

Jag har en väldigt, väldigt fin vän till mig som har plågats av dåligt självförtroende. Och jag kan säga att sen den dagen han träffade mig och vi började spendera mer tid tillsammans, så har hela han förändrats. Vi har skrattat, vi har gråtit ihop, vi har skrikit på varandra som fan. Men vad som än har hänt så har vi alltid lyft upp varandra.
När jag träffade honom i somras var han en tystlåten grabb som man hur lätt som helst kunde köra över om man ville och det var många som gjorde.
Idag har han en självkänsla som har byggts upp (vi har en lång väg kvar att vandra), han bryr sig fortfarande mycket om andra, men har börjat bry sig mer om sig själv. Han har blivit en man som står upp för sig själv och för det han tycker och tänker och jag är så stolt över honom.


Så älskade vänner ni förstår, att med rätt människor omkring er så kan ni nå hur långt som helst. Ni är så jävla bra som ni är och låt aldrig någon ta ert leende och självkänsla ifrån er.
Och för guds skull kära vänner, LE!
Ni är så vackra när ni ler!

Over And Out! / C.Schelin