Julen när man blir äldre är inte samma sak som när man var yngre! Man känner inte av det magiska som då! Ingen tomte som kom och inte samma spänning och längtan tills julafton äntligen var här!
Dom säger att julen bara är till för alla som är små, men är det sant? Är det inte sant att julen är till för gemenskap och att få spendera en kväll med de som står närmast? Att julen ska handla om materiella saker är helt fel, men ändå var det ju julklapparna man längtade till som barn, inte den goda maten eller sällskapet! Det var paketen!
Julen iår kommer inte se ut som innan! Nu i juletid mår jag som sämst efter alla omständigheter! Att veta att förra julen var den sista med min farfar gör riktigt ont i mig! Ingen som blir lycklig över en kexchoklad i sina inslagna paket, ingen som tackar så hjärtligt över ett par strumpor! Ingen mer kramgo farfar som blir så glad över en puss på kinden! Ingen mer farfar! Varje dag som närmar sig julen känner jag lycka, jag känner julstämning men så fort jag blundar och ska suga in mig av all lycka, så ser jag hans döda kropp framför mig! En bild som aldrig verkar vilja försvinna!
Många säger att farfar kommer ha ett öga på mig osv, och jag tror dom! Jag fanns där för honom när han behövde modet att ta sig till andra sidan, och han finns här med mig för att ge mig orken och styrkan att fortsätta mitt liv, med honom vid min sida! Jag drömmer än om den natten, jag drömmer om att han sitter med oss vid julbordet osv! Han är alltid i mina drömmar!
Nu när julen närmar sig gör mig både lycklig och ledsen! Kom och hjälp mig farfar, jag behöver din hjälp! Och det nu! <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar