En heldag (iaf eftermiddag) i Linköping med mamma och syster. Var trevligt, roligt och skönt att komma hemifrån lite. Fick ett par gardinstänger så jag kan få ett par gardiner, julgranskulor (alla som känner mig, borde veta hur jävla galen jag är i att pynta till julen) två ljuslyktor och två mattor!! Det var myyysigt och gå på ikea och se alla julsaker. Blev väldigt glad och längtan efter jul och vinter är som starkast nu!!! Jaa, idag är det även en lite sorglig dag. 3 år sen vi tog bort vår hund Bamse!! Saknar honom, något grymt faktiskt!!
Nää det får bli ett kort inlägg, ska även till Jönköping på fredag och hjälpa till att sminka min bror på lördag eftermiddag till en fest!! Får se hur det går :P
På återseende!
/C.schelin
"Live your life as you were a free bird, nothing can catch you and nothing should hold you down! Spread your wings and fly away!"
tisdag 26 oktober 2010
söndag 24 oktober 2010
24 / 10 - 2010
Precis i denna stund som jag börjar skriva detta, börjar det att falla ner snöflingor. Sjukt fint om ni frågar mig. Älskar snö, älskar vintern, julen ja allt som vintern till. Dagen idag var jobbig då min pojkvän åkte hem till Jönköping och alla som har ett distansförhållande, vet hur det känns.
Har haft ute Stina våran hund (min och pojkvännens) på en långpromenad nu i det kalla vädret. Då regnade det och när vi kom in började det snöa istället. Idag är det ju 2 månader kvar till julafton och jag vill, som jag sa igår, redan nu börja pynta osv. Men illa tvunget får jag vänta.
Jaa, nu blir det lasagne här hemma medan jag väntar på att min pojkvän ska ringa mig på sin rast.
Ha det fint, på återseende!
/C.schelin
Har haft ute Stina våran hund (min och pojkvännens) på en långpromenad nu i det kalla vädret. Då regnade det och när vi kom in började det snöa istället. Idag är det ju 2 månader kvar till julafton och jag vill, som jag sa igår, redan nu börja pynta osv. Men illa tvunget får jag vänta.
Jaa, nu blir det lasagne här hemma medan jag väntar på att min pojkvän ska ringa mig på sin rast.
Ha det fint, på återseende!
/C.schelin
lördag 23 oktober 2010
23/10 2010
![]() |
JAG ÄLSKAR DIG!!! |
Nu blev det alldeles för länge sen som jag skrev något så nu är det dags för en uppdatering. Som de flesta kanske vet, så åkte jag hem till min familj i Tranås i måndags. Sen dess har jag varit här hemma, shoppat julklappar och även lite kläder till mig, dock bara ett par leggings. Tiden utan min pojkvän var otroligt jobbigt, men när han kom igår eftermiddags så kändes det så otroligt bra. Saknaden gjorde att vi verkligen längtade efter varandra och jag är glad över att jag åkte hem. Julklappar till honom, har jag också köpt!!
Nog om julklappar. Imorgon är det bara 2 månader kvar till julafton och själv har jag julstämning som tusan. Har handlat alla julklappar och vill redan nu börja pynta och dekorera min gran och lägga under alla mina julklappar där under. Men nej, det får jag ju inte enligt mamma, men får se vad som händer i veckan *fniss*
Jag har även hunnit att söka de få jobb som finns att söka. Lidl har ännu inte hört av sig så ska få ett nummer av mamma snart så jag kan ringa och se om ISS söker folk. Jag får hoppas det, för jag vill verkligen ha ett jobb. Vill ha någonstans att gå på dagarna istället för att sitta hemma och glo liksom. Så ja, ni får hålla en tumme för mig!! Nu ska jag och min älskade pojke gå och köpa pizza!! Sen blir det väl mys med film och pepparkakor resten av kvällen!! Lev väl kära vänner och på återseende!
/C.schelin
Nog om julklappar. Imorgon är det bara 2 månader kvar till julafton och själv har jag julstämning som tusan. Har handlat alla julklappar och vill redan nu börja pynta och dekorera min gran och lägga under alla mina julklappar där under. Men nej, det får jag ju inte enligt mamma, men får se vad som händer i veckan *fniss*
Jag har även hunnit att söka de få jobb som finns att söka. Lidl har ännu inte hört av sig så ska få ett nummer av mamma snart så jag kan ringa och se om ISS söker folk. Jag får hoppas det, för jag vill verkligen ha ett jobb. Vill ha någonstans att gå på dagarna istället för att sitta hemma och glo liksom. Så ja, ni får hålla en tumme för mig!! Nu ska jag och min älskade pojke gå och köpa pizza!! Sen blir det väl mys med film och pepparkakor resten av kvällen!! Lev väl kära vänner och på återseende!
/C.schelin
söndag 17 oktober 2010
17/10 2010
![]() |
Imorgon drar vi brudar till Tranås : ) |
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7969268.ab
Ja okej, pappan ville skydda sitt barn, men måste man sparka på hunden för det? Enligt mig är det väl ändå bättre att ta tag i hunden tills ägaren kommer och hämtar den och pratas vid, istället för att sparka hunden flera meter så den under nattens gång dör av inre blödningar. Det skär verkligen i hjärtat när jag ser detta. Aldrig kan jag försvara en sådan människa oavsett om han försökte skydda barnet, det finns bättre vägar att gå än att det ska gå så långt som misshandel av djur!
Nog pratat om tråkigheter. Hade tacokväll igår med de bästa. Min älskling var här och hjälpte mig, vilket jag ännu inte tackat tillräckligt för. Min allra bästa vän Hoda var här, samt Frida och Linda! Alla tre gick jag i samma klass med under gymnasiet. Massa trevligt hade vi då vi åt god mat, satt och tjötade osv!
Är glad att det faktiskt bara blev vi. Att inga andra kom, det hade bara varit jobbigt tror jag!
Nää nu ska jag packa iordning för imorgon far jag och Stina till Tranås!
lördag 16 oktober 2010
16/10 - 2010
Hundarna med fleecevästar på, älskling och jag med vinterjackor på så gick vi ut! Runt kvarteret och sen in igen för lite frukost. Mums! Hade dock hellre velat ha kanske varm oboy eller varmt té men det fick duga med vanlig oboy - det är ju faktiskt helg!
Sen ringde lilla Linda och vi pratade lite om ikväll och saker som hände igår kväll. Lite besviken på vissa personer och deras val - sanningen kommer ju fram i slutändan ändå!
Nu ska jag göra mig iordning snabbt för att sen åka upp till a6 med min pojkvän och inhandla vantar och en söt mössa! På återseende kära människor - på återseende!
/ C.schelin
fredag 15 oktober 2010
15/10 - 2010
![]() |
Jag och Lilla Stina *smile* |
Precis så som hösten är, precis den charm som hösten bär med sig. Ännu bättre var det med mina nya skor som ingen kyla släppte in. Sköönt! Stina ligger i korgfåtöljen bredvid mig och myser medan jag själv sitter här och skriver lite. Dagen har varit jättebra idag. Vaknade idag, dock inte mycket sömn inatt heller, men utvilad. Gick sedan ut med Stina och Julia (som är hundarna för er som inte visste) och sen blev det frukost. Sen plockade jag och min pojkvän iordning lite, fixade oss lite och sen bar det av till Lidl. Där träffade vi på Bella, när jag skulle prata med en utav de anställda för att lämna mitt cv och personliga brev till. Dom lät väldigt glada när jag kom och sa att dom söker ju mycket folk nu och så. Det verkar lovande iaf, så håll en tumme!
Efter denna lilla tripp så åkte vi till Ikea och köpte papperskorg (?). Vi köpte varsin liten mjukglass där och sen bar det av till Mattias farfar. Mattias klippte gräset åt honom och sen åkte vi vidare till Max. Åt lite gott där och sen hemåt för att ta det lugnt, då jag inte mått 100 % bra idag. Får gå och lägga mig tidigt idag känner jag.
Ja detta har varit min dag, hur har ni haft det?
/C.schelin
torsdag 14 oktober 2010
14/10 - 2010
God dag mina vänner och ovänner idag var det den 14 oktober. Tiden går ibland lite överdrivet fort men det klagar jag inte över. Snart blir det en härlig vinter med mycket snö (hoppas jag). Idag har dagen bestått av a6 med min pojkvän. Där fixade han lite med telia så nu får han ta över Agnetas och Uffes bredband, han har också fixat så vi kan se på tvkanaler här nere och ett eget telefonnummer! Hihi. Duktig han är. Jag fixade mig 2 par skor. Vinterskor för att vara korrekt och dom är helt underbara. Självklart är det bilderna där uppe. Ett par vita, fodrade stövlar för 399:- och ett par beige/bruna fodrade vinterskor för 199:-, fick dessa billiga då för 100:- så enligt mig var en härlig deal.
Ja vad händer mer nu innan helgen då? Idag händer det inte mycket för min del, ska nog försöka sova lite då jag fått max 4 timmars sömn inatt pga att jag oroade mig för tandläkarbesöket hela natten. På tal om tandläkare, INGA HÅL! Hihi har inte varit noggrann med mina tänder, men ska nog börja med det nu! *Fniss*.
Sen imorgon är det fredag, då ska jag åka upp till Lidl och lämna personligt brev och cv och hoppas(dvs korsa fingrarna) på att jag kanske får en tjänst där. På lördag blir det äntligen taco och myskväll med dom bästa, alltså Frida, Malin, Hoda, Linda S, Daniel och min älskling. Ska bli mys och skoj att träffas!!
Nähä nu ska jag lägga mig en stund och vila lite, så ni får ha det så bra där hemma i stugorna/lägenheten eller vart ni nu bor. På återseende!
/C.schelin
onsdag 13 oktober 2010
13/10 - 2010
![]() |
Såhär mysig är Stina när man ligger i sängen! : ) |
Kvällen igår var jättetrevlig och jätterolig. Det blev information både till elev och handledare, vi fick massvis med fika, det blev lite diskussioner och vi elever fick även bevisa lite vad vi redan kunde av regler och så. Vissa kunde mer vissa kunde mindre men det är ju därför vi är här på trafikskolan eller? För att lära oss! Kan ju inte påstå att jag kunde så värst mycket själv! *Fniss*
Nä men kvällen igår var trevlig, och dagen idag gick jättebra. Jag och min pojkvän var nere och fixade ett lån via körskolan så jag kan betala av det på varje månad. Ska bli kul att få komma igång, så ska nog ner antingen imorgon eller någon annan dag och börja läsa lite vid deras datorer osv, sen se när dom har körlektionstid! Hihi! Nä nu ska jag lägga mig i sängen och ta det lugnt och se på en film eller nåt! Ha det fint!
På återseende!
/C.schelin
måndag 11 oktober 2010
11/10 - 2010
Ännu en måndag har passerat för detta år. Vad har dagen för er inneburit? Vad har ni hittat på? Som vanligt lär ni nog få höra om min dag som spenderades för det mesta på a6. Jag och min pojkvän åkte upp dit med hans mamma, för att äta mat på Ikea. Så blev det inte direkt. Först gick vi och bokade tid för synundersökning eftersom jag ska börja ta mitt körkort och jag ska på handledarutbildning imorgon kväll med min pappa. Jag fick en tid och skulle få vänta 20 minuter ungefär, så vi gick vidare till olika affärer. Kollade lite på H&M, lite på Claes Ohlssons och så. Sen bar det av till synundersökningen. Jag hade lite sämre syn på höger öga än vänster men blev helt klart godkänd. Så nu har vi skickat in papperna så vi kan få tillståndet för att jag ska få övningsköra. Det känns bra, då jag övat lite med pappa. Ska även se imorgon bitti om jag kan delbetala en summa, och se hur mycket jag måste betala per månad.
Men nog om körning osv. Idag blev det ingen långpromenad, men imorgon ska jag cykla lite hade jag tänkt på friskis. Sen får vi se vad jag gör mer under dagen. Nä nu ska jag gå och chilla lite.
På återseende!
/ C.schelin
Men nog om körning osv. Idag blev det ingen långpromenad, men imorgon ska jag cykla lite hade jag tänkt på friskis. Sen får vi se vad jag gör mer under dagen. Nä nu ska jag gå och chilla lite.
På återseende!
/ C.schelin
söndag 10 oktober 2010
10/10 2010
Älskling på promenad i solen |
Spindelväv! |
Solen som lyser igenom träden |
Jag var också med på promenad i solen! |
Solen återigen i träden |
Jag tror solen gillar träd! |
Jag på promenad nr 2 idag! |
Snarkhunden var också med |
Vägen ner till skogen |
Trappan |
Gammal kyrka |
Vägen in till skogen |
lördag 9 oktober 2010
9/10 2010
Idag mina vänner, är det kallt. En riktigt kall höstdag är det och dagen började inte alltför väl. Bråk med pojkvännen som slutade i tårar för både mig och honom. Tårar av att vi sårat varandra men också av glädje för att vi har varandra. Det vi har mellan oss är allt för viktigt att göra slut på, så vi kämpar. Ska försöka åka hem nu i veckan så vi distans mellan oss. Så vi får känna saknad mellan oss. Jag lär sakna honom, mer än vad jag kanske tror är möjligt. Men så måste det få vara.
Dagen har annars bestått av en heldag på stan. Först åkte vi till västra torget vid typ, 11.00 och kollade lite där. Köpte gravljus som vi ska sätta på Mattias farmors grav antingen ikväll, eller imorgon. Imorgon är det nämligen 2 hela år sen, sen hon gick bort. Så jag säger allt Vila i frid till henne. Sen tog vi en promenad till själva city och kollade lite. Jag hittade en massa kläder jag ville ha men köpte inget. Köpte dock en liten hamburgare på stan och sen 9 par strumpor till min farfar i julklapp och 12 stycken kammar! Ska det va, så ska det vara mycket!!
Sen tog vi bussen hem och var hemma till ca 15.00! Nu sitter jag här hemma och fryser häcken av mig för tusan! Hihi! Så ska nog krypa ner faktiskt och vänta tills min pojkvän fixar en mysig brasa!!
Ha de gott och på återseende!
/C.schelin
Dagen har annars bestått av en heldag på stan. Först åkte vi till västra torget vid typ, 11.00 och kollade lite där. Köpte gravljus som vi ska sätta på Mattias farmors grav antingen ikväll, eller imorgon. Imorgon är det nämligen 2 hela år sen, sen hon gick bort. Så jag säger allt Vila i frid till henne. Sen tog vi en promenad till själva city och kollade lite. Jag hittade en massa kläder jag ville ha men köpte inget. Köpte dock en liten hamburgare på stan och sen 9 par strumpor till min farfar i julklapp och 12 stycken kammar! Ska det va, så ska det vara mycket!!
Sen tog vi bussen hem och var hemma till ca 15.00! Nu sitter jag här hemma och fryser häcken av mig för tusan! Hihi! Så ska nog krypa ner faktiskt och vänta tills min pojkvän fixar en mysig brasa!!
Ha de gott och på återseende!
/C.schelin
torsdag 7 oktober 2010
Den sanna historien om Lina Schelin!
Jag ber er alla, som kanske känner mig någorlunda, att läsa. Att försöka förstå vem jag är och varför jag är den jag är. Jag ber alla er som kallar er för mina BÄSTA vänner att läsa, och se hur mycket ni visste om mig egentligen. Jag ber er alla som läser, att ha tålamod för det kommer nog att bli en lång text.
Jag vill också få er att förstå att jag skyller absolut INGEN i texten över hur jag levt mitt liv osv.
Lina Schelin. Vem är detta? Jag är en ganska sluten person. Sitter väldigt mycket i mina egna tankar och många gånger, grubblar alldeles för mycket. Jag har alltid varit en sådan person. Många gånger varit för mig själv. Många gånger för mycket för mig själv. Jag är en person, som inte gärna pratar om känslor. Det är jobbigt, jag har svårt för att öppna och det finns anledningar till det. Många gånger när jag har öppnat min om saker, så har jag blivit sviken. För många gånger. Jag har svårt för att lita på personer. Så om ni har fått min tillit så får ni bara en chans. Svik mig en gång och ni ryker ut från mitt liv. Det finns ett skäl till det.
Min syster heter Emmah. Hon är 5 år äldre än mig. När hon gick i skolan, så var hon otroligt mobbad. Att folk kunde vara så jävla otrevliga och så jävla elaka, det hade jag aldrig en aning om som liten. Som liten, förstod jag heller inte. Jag förstod att min syster var ledsen, för det var hon ofta. Många gånger grät hon efter skolan och jag minns det väl. Det gjorde mig arg. Redan som liten visste jag vad ordet ilska betydde, för mig betydde ordet ilska = Emmah ledsen! Varje gång hon kom hem, och var ledsen så blev jag arg. Självklart ville jag inte visa detta för mina föräldrar så jag gömde undan mina känslor. Det var då det började.
Jag började sedan skolan, började "nollan" som vi kallade. Det året trivdes jag som attan. Jag träffade många vänner och allt var frid och fröjd. Men min syster, hon var fortfarande mobbad. Jag fick skuldkänslor. Ja, som en 5-årig liten tjej mådde jag dåligt över att ha kul i skolan när jag visste att min syster mådde skit. Tack vare dom där ungarna tänkte jag ofta. Jag önskade många gånger som liten att hennes helvete skulle ta slut, men det fortsatte bara.
När jag började mellanstadiet, dvs årskurs 4-6 så började min mobbning. Jag blev alltmer och mer utanför i klassen och dom enda gångerna jag verkligen kände mig som "en i klassen" var på idrottslektionerna då jag gav allt inom sport osv för att ta ut mina egna känslor. Jag började även då att förstå att jag inte kan rå för att min syster är mobbad, men ändå dessa skuldkänslor. En känsla av att JAG borde göra något. Min mobbning började som sagt vid, årskurs 4 ungefär när jag var 10 år gammal. Många kallade mig smeknamn o.s.v. och skrattade om mig och redan snackade bakom min rygg. Jag kände mig allt mer och mer ensam.
Dessa problem kunde jag inte berätta för mina föräldrar, jag skämdes många gånger över att JAG som var en så social liten skitunge, inga riktiga vänner hade. Att ingen ville vara med mig på rasten och att den enda som verkligen pratade med mig i skolan var min lärare. Jag ville inte belasta dessa känslor över mina föräldrar, för jag visste att min syster, hon hade det värre. Jag visste att mina problem gick inte ens att jämföra med hennes känslor.
Detta är omkring samma tid när min syster verkligen började skrika på mina föräldrar för att få ur sig all sin ilska och alla sina känslor från mobbningen från skolan. Automatiskt trodde jag att det var så man skulle göra. Inte prata om sina känslor utan skrika ut dom. Självklart ingenting som min syster kunde förstå, det var så många olika känslor som var laddade i den åldern och i den tiden.
Jag blev allt mer och mer låst i mig själv, och jag spenderade många timmar i mitt egna rum och pratade inte mycket med min familj eller vänner. När högstadiet började. Aldrig varit med om tid som var så jobbig som denna. Man träffar sin nya klass och redan då kommer skitsnacket. Man träffar folk man tror är sina vänner och man blir återigen sårad. Men, jag fick lära mig som liten att känslor får jag hålla för mig själv. Mamma och pappa har tillräckligt just nu. Fler och fler känslor och fler och fler problem inlåsta i mitt lilla huvud. Att visa känslor för mig då, det var att visa svaghet. Det hade jag fått höra. Att vara iskall och bara leva ut dagen, det var mitt kall just då.
Gymnasiet, första året samma sak. Mobbning på riktig hög nivå, till slut klarade jag inte mer. Jag började till slut att skolka några lektioner i taget. Och till slut stannade jag bara hemma tills mamma frågade vad som hade hänt. Tårarna brast ut. fly förbannad som hon blev ringde hon min lärare och det blev ett jävla tjafs om det.
Det var första gången, jag verkligen pratade med min mamma om hur jag verkligen mådde.
Det finns tider då jag faktiskt tänkt på självmord jag ska inte förneka detta. Men ingenting jag ens tänkt tanken att faktiskt göra. Mina föräldrar har alltid sagt åt mig att kämpa. Min syster är ett levande bevis på att man kan kämpa. Man vinner i slutändan när man slipper alla idioter.
Ni kanske inte tycker detta var värt att läsa. Men för mig är det viktigt att ni förstår, varför jag är så tillsluten person. Varför jag inte tycker om att prata om känslor. Varför jag är "tuff" av mig och varför jag är den jag är. Jag älskar min familj, det är delvis dom som har räddat mig. Mina föräldrar, min syster och min bror!
För att inte tala om min bror. Jag har alltid sett upp till honom. Som liten gjorde jag allt för att bli som honom.
Jag skyller inte på någon i min familj över hurdan jag har blivit. Jag är glad över den jag är, och är jävligt stolt och över mina föräldrar som står upp som dom gör. Jag är stolt över min syster för otroliga kvinnan hon är idag. Över all skit hon fått ta i sitt liv, ändå hittat den mannen som älskar henne, oavsett vad.
Jag är stolt över min bror, över att hur mycket skit han än fått ta av oss systrar, så finns han alltid där. Han vill en alltid väl. Och han ser alltid till att man vet om vart han finns!
Det kanske var en jäkla text - men nu kanske ni förstår lite mer över vem jag är.
Jag vill också få er att förstå att jag skyller absolut INGEN i texten över hur jag levt mitt liv osv.
Lina Schelin. Vem är detta? Jag är en ganska sluten person. Sitter väldigt mycket i mina egna tankar och många gånger, grubblar alldeles för mycket. Jag har alltid varit en sådan person. Många gånger varit för mig själv. Många gånger för mycket för mig själv. Jag är en person, som inte gärna pratar om känslor. Det är jobbigt, jag har svårt för att öppna och det finns anledningar till det. Många gånger när jag har öppnat min om saker, så har jag blivit sviken. För många gånger. Jag har svårt för att lita på personer. Så om ni har fått min tillit så får ni bara en chans. Svik mig en gång och ni ryker ut från mitt liv. Det finns ett skäl till det.
Min syster heter Emmah. Hon är 5 år äldre än mig. När hon gick i skolan, så var hon otroligt mobbad. Att folk kunde vara så jävla otrevliga och så jävla elaka, det hade jag aldrig en aning om som liten. Som liten, förstod jag heller inte. Jag förstod att min syster var ledsen, för det var hon ofta. Många gånger grät hon efter skolan och jag minns det väl. Det gjorde mig arg. Redan som liten visste jag vad ordet ilska betydde, för mig betydde ordet ilska = Emmah ledsen! Varje gång hon kom hem, och var ledsen så blev jag arg. Självklart ville jag inte visa detta för mina föräldrar så jag gömde undan mina känslor. Det var då det började.
Jag började sedan skolan, började "nollan" som vi kallade. Det året trivdes jag som attan. Jag träffade många vänner och allt var frid och fröjd. Men min syster, hon var fortfarande mobbad. Jag fick skuldkänslor. Ja, som en 5-årig liten tjej mådde jag dåligt över att ha kul i skolan när jag visste att min syster mådde skit. Tack vare dom där ungarna tänkte jag ofta. Jag önskade många gånger som liten att hennes helvete skulle ta slut, men det fortsatte bara.
När jag började mellanstadiet, dvs årskurs 4-6 så började min mobbning. Jag blev alltmer och mer utanför i klassen och dom enda gångerna jag verkligen kände mig som "en i klassen" var på idrottslektionerna då jag gav allt inom sport osv för att ta ut mina egna känslor. Jag började även då att förstå att jag inte kan rå för att min syster är mobbad, men ändå dessa skuldkänslor. En känsla av att JAG borde göra något. Min mobbning började som sagt vid, årskurs 4 ungefär när jag var 10 år gammal. Många kallade mig smeknamn o.s.v. och skrattade om mig och redan snackade bakom min rygg. Jag kände mig allt mer och mer ensam.
Dessa problem kunde jag inte berätta för mina föräldrar, jag skämdes många gånger över att JAG som var en så social liten skitunge, inga riktiga vänner hade. Att ingen ville vara med mig på rasten och att den enda som verkligen pratade med mig i skolan var min lärare. Jag ville inte belasta dessa känslor över mina föräldrar, för jag visste att min syster, hon hade det värre. Jag visste att mina problem gick inte ens att jämföra med hennes känslor.
Detta är omkring samma tid när min syster verkligen började skrika på mina föräldrar för att få ur sig all sin ilska och alla sina känslor från mobbningen från skolan. Automatiskt trodde jag att det var så man skulle göra. Inte prata om sina känslor utan skrika ut dom. Självklart ingenting som min syster kunde förstå, det var så många olika känslor som var laddade i den åldern och i den tiden.
Jag blev allt mer och mer låst i mig själv, och jag spenderade många timmar i mitt egna rum och pratade inte mycket med min familj eller vänner. När högstadiet började. Aldrig varit med om tid som var så jobbig som denna. Man träffar sin nya klass och redan då kommer skitsnacket. Man träffar folk man tror är sina vänner och man blir återigen sårad. Men, jag fick lära mig som liten att känslor får jag hålla för mig själv. Mamma och pappa har tillräckligt just nu. Fler och fler känslor och fler och fler problem inlåsta i mitt lilla huvud. Att visa känslor för mig då, det var att visa svaghet. Det hade jag fått höra. Att vara iskall och bara leva ut dagen, det var mitt kall just då.
Gymnasiet, första året samma sak. Mobbning på riktig hög nivå, till slut klarade jag inte mer. Jag började till slut att skolka några lektioner i taget. Och till slut stannade jag bara hemma tills mamma frågade vad som hade hänt. Tårarna brast ut. fly förbannad som hon blev ringde hon min lärare och det blev ett jävla tjafs om det.
Det var första gången, jag verkligen pratade med min mamma om hur jag verkligen mådde.
Det finns tider då jag faktiskt tänkt på självmord jag ska inte förneka detta. Men ingenting jag ens tänkt tanken att faktiskt göra. Mina föräldrar har alltid sagt åt mig att kämpa. Min syster är ett levande bevis på att man kan kämpa. Man vinner i slutändan när man slipper alla idioter.
Ni kanske inte tycker detta var värt att läsa. Men för mig är det viktigt att ni förstår, varför jag är så tillsluten person. Varför jag inte tycker om att prata om känslor. Varför jag är "tuff" av mig och varför jag är den jag är. Jag älskar min familj, det är delvis dom som har räddat mig. Mina föräldrar, min syster och min bror!
För att inte tala om min bror. Jag har alltid sett upp till honom. Som liten gjorde jag allt för att bli som honom.
Jag skyller inte på någon i min familj över hurdan jag har blivit. Jag är glad över den jag är, och är jävligt stolt och över mina föräldrar som står upp som dom gör. Jag är stolt över min syster för otroliga kvinnan hon är idag. Över all skit hon fått ta i sitt liv, ändå hittat den mannen som älskar henne, oavsett vad.
Jag är stolt över min bror, över att hur mycket skit han än fått ta av oss systrar, så finns han alltid där. Han vill en alltid väl. Och han ser alltid till att man vet om vart han finns!
Det kanske var en jäkla text - men nu kanske ni förstår lite mer över vem jag är.
7/10 - 2010
Jag är stolt över er - älskade mamma och pappa! |
Dom älskar mig oavsett vad. Dom är 2 personer som alltid kommer att kunna förlåta, som alltid kommer att kunna älska mig. Oavsett vad jag lyckas göra, så står dom vid MIN sida och skyddar mig mot det onda. Inga ord kan förklara för vad dom betyder för mig. Att uttrycka känslor irl (in real life) är något jag verkligen har svårt för. Men att någon kan betyda så mycket som dom gör, förstår jag inte. Jag har kanske inte världens bästa förhållande till dom, men jag vet ändå att dom är 2 personer som är jävligt starka. Dom har fått gå igenom en jävla massa skit och ändå står dom upp. Dom står upp som 2 starka träd, med fasta rötter i marken för att inte ramla omkull. Som 2 träd med massvis med grenar som ser till att ta emot dig om du någon gång skulle falla.
Gråten sitter i halsen, över att jag inte kan förklara för dessa två, så underbara människor vad dom betyder för mig. Gråten sitter i halsen för alla hårda ord jag gett dom. Gråten sitter också i halsen, för att jag aldrig kan få dessa ord osagda. Minnen finns, och minnen kan också svida. Men jag vet också att dom älskar mig, precis för att jag är jag. Dessa 2 människor har hjälpt till, till en stor del att forma mig till den människa jag är idag. Jag är en unik människa, precis som dom två.
Denna text är för mina så otroliga föräldrar, Dan och Åsa som jag ser upp till som tusan. Allt dom fått gå igenom, och dom står upp som dom gör. Jag hoppas att jag en dag, kan vara lika stark som dom är.
Tack för allt ni lärt mig, och allt som jag vet att ni gjort för mig, men som ung kanske inte alltid uppskattat.
Jag älskar verkligen er - och gråten sitter i halsen för att jag inte alltför ofta kanske visar det. Men ni betyder något - så otroligt för mig. Tack för att ni finns och tack för att just jag får vara en utav de 3 stolta barn ni har. Jag är stolt över er två, och det borde ni också vara!
All kärlek till er!
Eran alldeles egna och speciella lilla lill-fia!
/ Lina!
onsdag 6 oktober 2010
6/10 - 2010
![]() |
En bild från en Krogrunda med Daniel o Malin! |
Dagen har varit jobbig, lite tråkig också. Har inte hänt nånting idag - och jag får vara ärlig. Vaknade upp vid 8.30-9.00 som vanligt och gjorde lite frukost åt min pojkvän. Idag blev det havregrynsgröt till honom, och för att göra det liite godare, så tillsatte jag ca. 1 tsk kanel för en portion, för att få lite smak på det. Toppade med lite äppelmos och mjölk. Pressade färsk apelsinjuice till honom och så värmde jag lite oboy till honom, då det var riktigt kallt imorse.
Ut med Stina och Julia på en promenad och sen in igen då jag verkligen inte hade tillräckligt med kläder på mig. Väl inne vad händer då? Jo lite hemma träning framför tvn, så känner att jag har träningsvärk i magen nu. Ska försöka mig på att jogga lite imorgon ute, så får se hur det går med astman och så. Hoppas faktiskt på att jag kan jogga i alla fall en liten stund och sen gå resten. Ja men oj vilka problem hon har tänker ni säkert!! Haha!
Ja, nu är det drygt bara 2 månader och 18 dagar kvar till Julafton! Kusligt vad tiden går fort och ändå har jag fixat nästan alla mina julklappar!! Har ett fåtal kvar och ja, konstigt nog har jag fortfarande pengar kvar!! Hihi! Nähä nu börjar också dagarna närma sig min handledarutbildning med min pappa som är på tisdag nästa vecka! Spännande spännande. Dock mindre spännande att min tandläkartid är på fredag och jag håller på att bli sjuk! Lyckat? - nej! Får se om jag mår bättre imorgon - då får jag ringa och fråga ang min tand - vilket jag dumt nog glömde idag igen!! Om jag inte mår bättre imorgon så får jag väl helt enkelt flytta på min tid och ta det vid ett annat tillfälle!! Det får vi se!
Nähä nu ska jag duscha och sen mysa framför en film innan kvällspromenaden med Stina!
På återseende, eller som de säger i Tyskland!
Auf Wiedersehn, Tschüss!
/C.schelin
tisdag 5 oktober 2010
5/10 - 2010

Efter maten latade jag mig lite vid tvn och kollade lite innan jag gick ut med vovvarna ännu en gång, fast denna gång med Mattias. Efter detta gjorde jag lite hemmaträning istället, med olika magövningar, korsettlyft och rygg/rumpluft. Ska ut på ännu en promenad i det fina höstvädret tror jag om jag orkar och vill. *fniss*
Är rätt trött av mig idag faktiskt, så tror jag ska åka riktigt tidigt imorgon bitti och träna så jag faktiskt kommer igång på dagen! Usch måste ju ringa tandläkaren imorgon ang min tand. Måste ju byta ut den. För er som inte vet, så slog jag ut min tand när jag svimmade för ca 4 år sen på Ljungarumsskolan. Tanden gick i hälften + 2 till tänder blev söndriga. Och min tandläkare var ju så pass jävla bra, att istället för att byta ut tanden direkt, så byggde han bara upp den. Och jag är en sådan person som råkar ha tandläkarskräck och speciellt för min tandläkare som råkar vara lite konstigt. Överdrivet otrevlig, blir besviken om man INGA hål har, och gör ALLT för att det ska bli smärtsamt för en...verkar det som iaf. Tycker inte om han alls och jag har en tid på fredag. Så måste alltså ringa senast imorgon och prata om min tand och man kanske skulle kunna byta ut den. Men vi får se vad dom säger. (Tanden går med jämna mellanrum av då och då vilket gör mig lite arg...)
Annars har dagen varit helt ok. Nu blir det att mysa lite framför vänner!
På återseende!
/C.schelin
måndag 4 oktober 2010
4/10 - 2010!
Ja nu var det ett par dagar sen jag faktiskt skrev här. Har nu i helgen varit uppe i Tranås med min pojkvän för att hälsa på mina föräldrar och mina syskon. Mysig helg som vanligt och denna helgen hände något som aldrig hänt förut. Jag körde BIL! Muhaha! Ohja, i lördags när vi var och kollade på Eriks fotbolls match så åkte jag och pappa runt på grusparkeringen och jag lärde mig lite att koppla och hitta dragläget! Fick inte motorstopp en enda gång, vilket gjorde både mig och pappa förvånad. Eftersom det var första gången jag faktiskt körde och växlade och allt.
Igår körde jag och pappa lite till på en annan parkering där jag även fick backa första gången. Vilket var riktigt jävla läskigt!! Om jag får säga det själv. Men pappa sa ju att jag troligen inte lär ha problem med att köra i trafiken eller något då jag stannade så lugnt och fint och körde så fint och lugnt!! Kändes skönt. Får se om jag åker upp nu i helgen, det märker vi.
Även i helgen har jag handlat julklappar. Jajamen, är snart klar med alla mina julklappar nu. Uppe i 3 papperskassar fulla. Har ett få antal kvar! Hittade 1-2 julklappar till min syster också, som jag tror hon kommer gilla rätt så mycket. Nu är det bara till min farmor, farfar, min bror och Mattias pappa. Sen är jag klar!! Skönt det. Nä jag ska gå och lägga mig lite då jag inte mår 100% bra så får nog ligga i sängen ikväll, fick 3 timmar sömn igår natt!! På återseende!
/C.schelin
Igår körde jag och pappa lite till på en annan parkering där jag även fick backa första gången. Vilket var riktigt jävla läskigt!! Om jag får säga det själv. Men pappa sa ju att jag troligen inte lär ha problem med att köra i trafiken eller något då jag stannade så lugnt och fint och körde så fint och lugnt!! Kändes skönt. Får se om jag åker upp nu i helgen, det märker vi.
Även i helgen har jag handlat julklappar. Jajamen, är snart klar med alla mina julklappar nu. Uppe i 3 papperskassar fulla. Har ett få antal kvar! Hittade 1-2 julklappar till min syster också, som jag tror hon kommer gilla rätt så mycket. Nu är det bara till min farmor, farfar, min bror och Mattias pappa. Sen är jag klar!! Skönt det. Nä jag ska gå och lägga mig lite då jag inte mår 100% bra så får nog ligga i sängen ikväll, fick 3 timmar sömn igår natt!! På återseende!
/C.schelin
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)